sharlan

2010. Bästa skivan var Midlakes The courage of others (i möjlig konkurrens med Säkert!s nya), bästa resan gick till Tibet, bästa maten var diverse mixian i Beijing, bästa spelningen Dongzi på Zuiyuefang. Jag blev kär i februari, längtade i juli, blev upprörd över valresultatet, glad men mest uppgiven av fredspriset, glad över löftet om en kommande brorsdotter. Jag bodde på fyra (fem) ställen, letade lägenhet som en idiot, läste in 64 högskolepoäng, använde osedvanligt mycket nagellack, lärde mig hitta i Stockholm och blev mycket väl förtrogen med Beijings tunnelbana.

Men framför allt har jag läst mer under det här året än på väldigt länge. Jag har fullkomligt tuggat i mig böcker, läst mig igenom otaliga tunnelbanefärder och hemmakvällar, läst medan jag ätit matlåda i pentryt i Kräftriket, läst på caféer, läst medan jag stått någonstans och väntat, läst på tåg, bara läst. Så nu tänker jag släppa fram min inre hemliga bokbloggare och redogöra för vad jag läst, och tipsa er om saker ni också måste läsa.

Kattöga av Margaret Atwood. Läste den långsamt i ett kallt rum i Beijing. Hemskt bra.

Mansfield park av Jane Austen, inte lika bra som Pride and predjudice, och ingen Mr Darcy att falla för.

Underbara kvinnor vid vatten av Monica Fagerholm lurades lite med ett töntigt omslag, men var fantastiskt bra. Finlandssvenskar is teh shit.

Moment 22 av Joseph Heller var en omskakande upplevelse som det dock tog en stund att komma in i.

爱情欠了了我们一分钟 av den taiwanesiska författarinnan Juzi. Köpte den i Qingdao i januari, kämpade mig igenom den i början i Beijing. Helt okej, i den utsträckning jag alls fattade vad den handlade om...

Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren. Sträckläste den mer eller mindre, hemsk och hemskt bra.

Fallen av David Maine. En lite märklig bok om Adam, Eva, Kain och Abel, skriven liksom baklänges, med familjeintriger och Gud i en enda röra.

Between two rivers av Nicolas Rinaldi köpte jag nästan gratis på The Book Nook i Qingdao. Den höll mig sällskap på tåg och bussar till och från Tibet. Poetisk, mjuk bok.

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Mycket bra bok, och en liten basic guide till Nigerias nutidshistoria.

Allt är upplyst av Jonathan Safran Foer tyckte jag inte alls om i början, men den växte och blev till slut nästan outhärdligt sorglig och vacker.

Snabba cash av Jens Lapidus. Föga vacker men onekligen spännande.

Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. av Niclas Orrenius. En väldigt intressant samling reportage om Sverigedemokraterna. Ganska skrämmande, egentligen.

När rött blir svart av Qiu Xiaolong. En tämligen tråkig deckare vars enda behållning var att den utspelade sig i Shanghai.

Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom. En aforismsamling inklämd i en ganska lam roman.

Balzac och den kinesiska lilla skrädderskan av Dai Sijie. En ganska fin liten historia om två stadspojkars liv på vischan under kulturrevolutionen.

Livets källa av Nawal el-Sadawi. Var väldigt ofokuserad när jag läste den, kan egentligen säga om den var bra eller ej.

Ett annat liv av PO Enquist. Enquist är en av mina favoritförfattare, och hans självbiografi är hälsosamt norrländskt osentimental. Mittenpartiet var lite segt, men barndomsskildringen var både rolig och gripande, och det alkoholindränkta slutet var minst sagt skakande.

Öde av Christine Falkenland. Jag gillade den, fast inte jättemycket. Svår att ta till sig.

Sorgesång för Easterly av Petina Gappah. Kanske en av årets bästa böcker, en novellsamling som utspelar sig på olika platser, olika tider och skikt av samhället i Zimbabwe. Makalöst bra.

Varats olidliga lätthet av Milan Kundera. Kommer av någon anledning väldigt tydligt ihåg att jag läste de sista sidorna på tunnelbaneperrongen i Bredäng, och hur solen såg ut just då. Jag tror att det tyder på att det var en väldigt bra bok.

Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf. Inte Kejsarn av Portugallien direkt, men inte så tokig.

Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats av Eli Levén. Något överskattad skildring av en ung homosexuell killes självdestruktiva liv och kärlek.

Tatt av kvinnen av Erlend Loe läste jag på norska. Praktiskt taget allt är ju roligt på norska, och Erlend Loe är den roligaste av alla. Jing tittade förvirrat på mig när jag flera kvällar i rad låg i soffan och läste den och fnissade för mig själv.

Lolita av Vladimir Nabokov läste jag mest som något slags förberedelse för Darling river. Väl värd att läsa, på ett ganska sjukt och otäckt sätt. Allt är liksom så fel i boken, så fel att man bara kapitulerar och hänger på.

Stalins kossor av Sofi Oksanen. Jag har inte läst Oksanens två andra böcker, men av den här boken att döma har hon gjort sig väl förtjänt av alla priser hon fått. Fantastiskt bra.

Gränsland av Shen Congwen. En urmodig liten kinesisk saga. Inte särskilt spännande.

Darling river av Sara Stridsberg blev jag tyvärr lite besviken på. Drömfakulteten är bland det mest omtumlande jag läst, den höll mig vaken på nätterna, medan Darling river mest gjorde mig mycket illa till mods och sedan försvann.

När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall. Mycket bra.

Att leva av Yu Hua var sådär brutalt eländig som kinesiska böcker ofta är, men ganska fint skriven på något vis.

Boktjuven av Markus Zusak. En mysig bok, trots bitvis otäckt innehåll, men skriven så där så att man sitter och trivs när man läser den.

Blodröda kräftor av Ola Wong. Jag skrattade högt ett antal gånger när jag läste den här bitska boken, men i det stora hela känns det som att Wong gör sig bäst som vanlig journalist. Dåligt korrläst, också.

Maqiao av Han Shaogong. En annan kandidat till titeln årets bästa bok. Uppbyggd som en ordbok, där Han beskriver en liten by och människorna som befolkar den, samtidigt som han filosoferar om språk, vetenskap, relationer, livet.

The forever war av Joe Haldeman. Helt okej science fiction. Köpte den bara för att jag läst en enormt bra dikt av Haldeman (en sestina, gubevars).

Det femte barnet av Doris Lessing. En kolsvart och väldigt välskriven historia.

Stilla liv av Marguerite Duras i en lortig urgammal utgåva som jag köpte på Gula villan. Kristallklar, kylig och vacker.

Innan du somnar av Linn Ullman var min julläsning. Norsk lite skruvad familjehistoria, bra.

Flodens dotter av Hong Ying. Listigt uppbyggd men egentligen inte så enormt bra. 


Och nu växlar jag mellan Song of Solomon av Toni Morrison, Song ni yi pi ma av San Mao (med traditionella tecken!) och Beijing wawa av Chun Shu. Mina nyårslöften inför 2011 är att fortsätta läsa mycket, och att göra Stockholm till hemma.