sharlan

"Det fanns en motsvarighet i de bofastas värld till det vildas sam-vett. Ett sätt att orda där språket inte meddelade tankar utan bara förstärkte samvaron, inte olikt husdjurens sätt att stångas och slickas. Talesätt, gamla skämt, predikoslammer, ramsor, där talande och svarande knappt märkte vad som sades utan där rösten var det avgörande, och minspelet. Ett bygdemål där uttrycken var aningslösa - och på ett annat sätt idel aning, lyssnande lydnad efter en lag tusentals mil och år bortom länsman och Luther."

 

ur Järnkronan av Sara Lidman

Vad finns att säga om flygplatser?

Blankgolv, rymden, rullväskors rullväska genom morgonen. Uttråkad förväntan, väntan på väntan. Sitter på en stoppad bänk och ögonen är torra, långt innan vi är i luften. Vi väntar här. Vi sitter fast tillsammans men upplever oss inte fångade. Vi är inlåsta i vår enorma glasbur, bara uniformerade flygvaktinnor kan släppa ut oss. Genom tunneln, ned för trappan, in i maskinens maskin, och vi lyfter!
Luften bär oss, bärandet lyfter. Kanske sover jag över landsgränserna, vaknar på annan ort.

_ _ _

 

Alla städer är lika, och olika.

Det luktade som Beijing på flygplatsen. Beijing! Eller är det Berlin? Eller bara storstad en bit från havet, alla dessa metropoler som inte är lika ursköljda som Stockholm. 

_ _ _

 

Delar rum med två väldigt amerikanska amerikanskor, två högljudda nederländskor, två likaledes högljudda spanjorskor (tror jag) och två ljuva varelser som viskar på franska och är långa och elegant smala.

_ _ _

 

En svan vid floden, vandrar omkring och rister på vingarna. Drar ihop sig, hukar, tycks fnysa åt världen.

_ _ _

 

Nej ack vi sparar inte på guldet, vi brukar allt vi kan. Vi leker att vi är ett sagoland, med tinnar och torn, eller så är det sagolandet som leker att det är oss? Alla prinsar och prinsessor av Bohemia, jag ville vara en av dem.

 

En ortodox jude med mäktigt skägg. En japanska med vackra seniga händer. Ett amerikanskt par (som sedan visade sig inte vara ett par) som tycker att operahuset är GORGEOUUUS. Och det är det, det är vackert på det där överdrivna viset på vilket saker var vackra förr. Jag charmas av att det där som man tar för givet är rött i själva verket är lila, så att rummet går i guld, benvitt och lila.

_ _ _

 

Det här är så bra om jag låter bli att tänka på mig själv. Om jag tänker på staden runt mig istället för mig i staden.

_ _ _

 

25 februari. Pappas uteblivna 62-årsdag. Jag tittade på John Lennon-väggen igår. Två och en halv bild av honom med glasögon och allt. There are places I remember, stod det också, lite smått och högt upp. Du hade tyckt om väggen, pappa, trots grafittin, du hade stått där och liksom sett lite stolt ut, som att allt lennonskt angick dig.

_ _ _

 

Globanalization - globanalisering.