十八大, Artonde stora
Det har varit partikongress, som bekant. Hu Jintao ersätts av Xi Jinping och Wen Jiabao ersätts av Li Keqiang. Ett gäng gubbar i exakt likadana kostymer och röda slipsar ersätts av några lite yngre gubbar i exakt likadana kostymer och röda slipsar (möjligen vågar någon sig på en randig).
Någon dag senare ska jag återkomma med lite översatta axplock ur den floskelsmörja som dagstidningarna bjudit på under kongressen. Tänk hiskelig överanvändning av ord som "storslagen", "ärofylld", "lyckad", "omsorg om folket" och "harmonisk", samt ostiga berättelser levererade av partirepresentanter från landsbygden (varav en karl från Shaanxi levererade dikten "Den åttonde november fann jag nytt hopp").
Men det blir senare. Nu tänkte jag bara komma med några ord om hur stan i övrigt påverkas. Det har till att börja med stått en eller två vakter på praktiskt taget varenda gångbro och i varenda tunnel i innerstan. Jag vet inte om jag tyckt mest synd om de på broarna som skulle stå ute i blåsten hela dagarna, eller de i tunnlarna som inte fick något solljus och bara fick stirra in i vitkaklade väggar.
Vidare utgick det order om att inga vindrutor fick vevas ned under färd på Chang'an-avenyn, vilket fick ett antal taxichaufförer att helt enkelt plocka bort fönstervevarna på bildörrarna. Ingen skulle alltså kunna veva ner rutan utanför Zhongnanhai och skrika okvädningsord eller vråla något om folkligt inflytande, och heller inte försöka kasta något mot porträttet av den store ledaren på Himmelska fridens port.
Chengguan, något i stil med stadsadministrationen, har varit ute och jagat bort tiggare, försäljare och annat otyg från gatorna. Ruan Guangyu i min klass kommenterade bestört att "han med ägg-mackorna" försvunnit och hans frukost därmed uteblivit, och jag är fortfarande tjurig över att min sojamjölkstant utanför östra ingången till campus är borta. Dock brukar de flesta som jagas bort återvända inom tre-fyra dagar, och fortsätta med vad de nu bedriver för business, tills chengguan kommer nästa gång och sätter tillfälligt stopp för affärerna.
Och slutligen. Jag var på Beijing LGBT Center idag och intervjuade Xiao Tie som jobbar där. Det är en ideell HBTQ-organisation som ordnar aktiviteter, tillhandahåller lokaler om man själv vill ordna aktiviteter, samt bistår med psykologisk och juridisk rådgivning. Den 17 oktober, tre veckor innan partikongressen började, kom det dock en polis och knackade på, och bad dem ligga lågt ett tag framöver, då deras verksamhet kunde tänkas störa kongressen. (Märk väl att centret ligger säkert en mil från Himmelska fridens torg.) Så nu har man inte ordnat några aktiviteter på nästan en månad. Kongressen är slut, men man väntar lite halvt på klartecken från polisen om att få dra igång igen. Det är inte längre varken olagligt (sedan 1997) eller mentalsjukt (sedan 2001) att vara icke-hetero i Kina, men att faktiskt slå sig ihop och ha ett HBTQ-center är tydligen att ta sig lite för stora friheter. "Vi får försöka förstå varandra", hade polisen sagt. Ni får förstå att vi inte kan låta er göra vad det nu är ni gör just nu, så ska vi förstå att ni vill göra vad det nu är ni gör senare, efter kongressen.
Någon dag senare ska jag återkomma med lite översatta axplock ur den floskelsmörja som dagstidningarna bjudit på under kongressen. Tänk hiskelig överanvändning av ord som "storslagen", "ärofylld", "lyckad", "omsorg om folket" och "harmonisk", samt ostiga berättelser levererade av partirepresentanter från landsbygden (varav en karl från Shaanxi levererade dikten "Den åttonde november fann jag nytt hopp").
Men det blir senare. Nu tänkte jag bara komma med några ord om hur stan i övrigt påverkas. Det har till att börja med stått en eller två vakter på praktiskt taget varenda gångbro och i varenda tunnel i innerstan. Jag vet inte om jag tyckt mest synd om de på broarna som skulle stå ute i blåsten hela dagarna, eller de i tunnlarna som inte fick något solljus och bara fick stirra in i vitkaklade väggar.
Vidare utgick det order om att inga vindrutor fick vevas ned under färd på Chang'an-avenyn, vilket fick ett antal taxichaufförer att helt enkelt plocka bort fönstervevarna på bildörrarna. Ingen skulle alltså kunna veva ner rutan utanför Zhongnanhai och skrika okvädningsord eller vråla något om folkligt inflytande, och heller inte försöka kasta något mot porträttet av den store ledaren på Himmelska fridens port.
Chengguan, något i stil med stadsadministrationen, har varit ute och jagat bort tiggare, försäljare och annat otyg från gatorna. Ruan Guangyu i min klass kommenterade bestört att "han med ägg-mackorna" försvunnit och hans frukost därmed uteblivit, och jag är fortfarande tjurig över att min sojamjölkstant utanför östra ingången till campus är borta. Dock brukar de flesta som jagas bort återvända inom tre-fyra dagar, och fortsätta med vad de nu bedriver för business, tills chengguan kommer nästa gång och sätter tillfälligt stopp för affärerna.
Och slutligen. Jag var på Beijing LGBT Center idag och intervjuade Xiao Tie som jobbar där. Det är en ideell HBTQ-organisation som ordnar aktiviteter, tillhandahåller lokaler om man själv vill ordna aktiviteter, samt bistår med psykologisk och juridisk rådgivning. Den 17 oktober, tre veckor innan partikongressen började, kom det dock en polis och knackade på, och bad dem ligga lågt ett tag framöver, då deras verksamhet kunde tänkas störa kongressen. (Märk väl att centret ligger säkert en mil från Himmelska fridens torg.) Så nu har man inte ordnat några aktiviteter på nästan en månad. Kongressen är slut, men man väntar lite halvt på klartecken från polisen om att få dra igång igen. Det är inte längre varken olagligt (sedan 1997) eller mentalsjukt (sedan 2001) att vara icke-hetero i Kina, men att faktiskt slå sig ihop och ha ett HBTQ-center är tydligen att ta sig lite för stora friheter. "Vi får försöka förstå varandra", hade polisen sagt. Ni får förstå att vi inte kan låta er göra vad det nu är ni gör just nu, så ska vi förstå att ni vill göra vad det nu är ni gör senare, efter kongressen.
