黄昏的剪辑 - 舒婷 Skymningsklipp - Shu Ting

Skymningsklipp - Shu Ting

1.

Tunt solljus sprids över den låga muren,
denna sommar är fortfarande kall.


2.

Den av tårar grumlade mezzosopranen
smälter ihärdigt
skymningen till sirap.
Låt alla ihopkletade vingar
darrande flyga sin väg.


3.

De vars blommor vissnat
är de första att förstå våren.
De som aldrig blommar
är de första att tänka på vissnandet.

4.

Tallen bönfaller vinden
att ge honom sin verkliga form tillbaka.
Vinden fortsätter att håna honom.
Tallen vredgas
- men kan inte sluta svaja.

5.

De fåglar som i gryningen flög ut för att sjunga
har ännu inte kunnat återvända
Skogsdungen i skymningens ensamhet
behängs med sorg efter annan.

6.

Säkert har jag haft en tyst överenskommelse med skymningen,
han stannar ofta hoppfullt till framför mitt fönster,
ber mig överlämna något? Till vem?
Det är en
                   hemlighet jag inte längre minns.
Hon skakar på huvudet
och går sin väg.

7.

Flackande skugga där,
har du sträckt fram sugkoppen igen?

8.

Inte heller hörs någon gevärseld.

9.

De stora skuggorna nedanför byggnaderna
har bragts ur fattningen
av sina egna lampor.

10.

Det gurglande ljudet av vatten
får en att tänka på boveteblommor, åstränder,
solbrända bonddöttrar.
I själva verket är det folk på väg hem från jobbet
som under vattenkranen
diskuterar priset på färsk fisk på marknaden.

11.

Månskenet fäster med svårighet betelpalmens grenar,
och släpper sedan taget gång på gång;
stjärnorna sprätts bort i gräset,
och borrar sig skrattande ut igen.

När ljudet av fotsteg förebådar att någon är på väg
slutar alla solrosor att gissa gåtor.
Man säger: Jag tyckte att jag hörde något?
Vinden följer efter med händerna för munnen:
inte konstigt! inte konstigt!

12.

Bagaget är packat,
men klockan på plattformen ringer aldrig.
Vi kommer aldrig fram till
den plats vi ska komma fram till.

13.

Jag gråter när jag vill gråta,
de lär mig att också le.
Jag skrattar när jag vill skratta,
de lär mig också gråta.

De har rätt.
Jag har också rätt.

14.

När de kacklande tankarna som klämts in i kycklingburen
släpps fria -
hur långt kan de då egentligen flyga?

15.

Ansiktena bakom gallerfönstren;
själarna bakom ögonen;
urskogen bakom själarna;
de spelande fåglarna i skogen
vet att hålla tyst.

16.

I mörkret finns alltid något som ska tändas.
Allt som tänds
kallar folk för stjärnor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0