sharlan

Se, du ligger kvar
på sida med ansiktet mot Nordsjön
och alla stenblock vilar stilla
på platserna som tilldelats dem

En gång var jag här och han levde
En annan gång var jag här och han var död
Alla framtida gånger kommer att vara så,
det är säkert som klipporna, säkrare
Tyngre än Älvsborgsbron

Så tung att gråten inte räcker till
och kroppen som vill värja sig, skrattar

En gång var jag här och hoppades
att Biskopsgårdens kyrkklockor
kunde ringa undan tiden
En annan gång var jag här och inget lät
Då lät jag minnena pressa undan marken

Den här gången regnar bort
på sida med Nordsjön mot ansiktet,
sjunger:
Känn ingen sorg
förutom den som är befogad