sharlan

Blandningen av människor. Vi vet i själva verket inget om varandra. Vi har krockat, med förvånat och uppriktigt nöje, och landat i en och samma krater. Här bygger vi ett bo, skyddar varandra för regnet, tar plats i varandras medvetanden och synfält. Det går att vara här, går att vara perifer, valsa runt i kanterna och nynna. Jag har en stor säck med stenar med mig hit till kratern, men försöker ställa den i en utkant. Här ska inte snubblas, här ska hållas upprätt, någorlunda, här ska hållas någon typ av tag. Det går att blandas här, bli en del av klätterställningen vi bygger. Det går att nå en bit upp i träden, gömma sig för regnet och få veta något om varandra.