Spår av en läsare
Det finaste med att köpa begagnade böcker är kanske varken priset eller fina 50-talsomslag, utan snarare de gånger man hittar spår av andra som läst tidigare, de som hållit i boken förut. Boardingkort för ett flyg mellan Stockholm och New York, ett kvitto från 40-talet, ett visitkort från en elektronikaffär i Strängnäs, en tillägnan på förstasidan: "Till Ingvor på konfirmationsdagen". Eller som nu: någons understrykningar och anteckningar. En Maj köpte Kerstin Thorvalls "Ensam kvinna reser ensam" 1983 (står det på förstasidan), och när hon sedan läst ut den skrev hon med snirkligt gammaldags handstil på sista sidan:
"Kl 21.40 onsdag kväll 23 mars - 83. Brandbilarna tutar vilt. Missi ute. Jag har ischias så jag kan inte hålla benet still. Egon t. 'allergidoktor'. Kanske Missi? Han snörvlar. Tvättat 13 näsdukar.
Kerstin Thorvall: jag har läst en bok förut av henne. Tyckte då att hon skrev tankar jag tänkt. Men jag är inte lik vad gäller karlar, dans. Bara i detta att vimsa och* 'samla papper på hög' m.m. Inte våga ta itu med det man tänkt. Men nu är jag gammal och har inte ork. *Och mina barn som stod ut med mig och lite överseende hjälpte mig igenom våra ensamma år. Och på ensamheten, inga vänninor!
- Missi inne nu. Hon äter inget, inte ens mjölk. Ont i tänder eller sjuk? Tänk om hon dör?"
Ett fragment av en berättelse väl så svindlande som något som faktiskt trycks på boksidor.
