sharlan

Ack allt som pågår och går på fast det inte borde vara möjligt. Sorg är bara sorg och den är i sig inte farlig.

 

Tretakt är tretakt, och så slår hjärtat, med betoning på ett och tre. Hjärtan kan också sluta slå, uppenbarligast, men andra stampar vidare, ett - tre, ett - tre, ett - tre, klapp klapp klapp. Vi ges allt som oftast inte möjlighet att välja.

 

Malung är bara ett annat nästan likadant ställe, elva mil upp längs älven, så pass långt upp att älven börjat kallas för å (gränsen verkar gå någonstans efter Äppelbo?). Lövträden är lite färre, vokalerna mycket bredare, centrum alldeles platt till glädje för cyklande ben. Jag har skaffat lånekort på biblioteket, tjuvlyssnat på kantorn som övade i kyrkan och hunnit få lite lite träningsvärk i magen. Det är sensommarvackert, förhöstklart.

 

Oron för allt som kommer senare får vackert maka på sig, den får just vänta till senare.

Nu är det här. Här är det nu.

Jag kommer trots allt på mig själv med att inte alls längta någon annanstans.