sharlan

Där ligger man och eftermiddagsslumrar i godan ro när det plötsligt hörs ett hysteriskt illvrål i trapphuset. Först trodde jag att det var ett barn som skrek, sen insåg jag att det nog faktiskt var en vuxen kvinna. Hon stod utanför vår grannes dörr och vrålade som besatt, skrek så att rösten sprack, skrek och skrek och skrek i säkert fyrtiofem minuter. Då och då kom någon ut och skrek tillbaka lite eller bad henne lugna ner sig, men hon verkade på allvar helt galen, som någon som tappat greppet helt. Xiaohui har tidigare nämnt att granntantens dotter blivit lämnad av sin man och fått allvarliga psykiska problem, så jag antar att det var henne jag hörde. Det var säkert inget att vara rädd för egentligen, men det var ändå väldigt otäckt att vakna av att någon står utanför dörren och vrålar "men slå ihjäl mig då! jag slår ihjäl dig! folk slåss!" och tusen andra saker jag inte förstod. I och med att det är väldigt lyhört här i huset låter det dessutom alltid som att folk är inne i ens egen lägenheten även när de är utanför dörren. Först efter någon timme verkade människan i fråga ha lugnat ner sig, eller gett upp, och man hörde bara hur hon snyftande gick ner för trappan och ut på gården.