Stor septim

Jag skrev den för nästan fem år sedan. Livet går i märkliga, vida cirklar.

 

Lyft mig 
aldrig någonsin med blicken
som du gör när vi möts
och skiljs
och möts igen
Jag hör musiken när
du närmar dig

Du vet 
att jag vill trassla in mig
i dig och dina 
händer som spelar
på mina
svagaste sidor

Och om
du ångrar dig och vågar
mig så får du
sjunga för mig
Böj nacken bakåt sjung
lycka i en
stor septim mot himlen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0