Vad som skrivs på lektionstid, egentligen

Kong Fuzi har händerna framsträckta
av respekt för den stundande våren.
Vi börjar sakteligen se under snön,
föreställer oss markens färg.
Hör fåglarna -
du kan vara en fågel
som kallar från utsidan, flyglätt.
Vi vet alla vad som döljs där på marken,
vad som suckar så under snön;
fåglarna vet vad som stundar
trots att vi ingenting sagt
- där en på Kong Fuzis händer,
där en annan, tyst, under snön.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0