Diskofili

Senaste vinylfynden:
Country partners, Loretta Lynn & Conway Twitty.
Joan Baez II.
Masters of fortune, Blue Öyster Cult.
Promise, Sade.
Bridge over troubled water, Simon & Garfunkel.
I do not want what I haven't got, Sinead O'Connor.
Bergtagen, Merit Hemmingson.

Jag vet inte vad jag gillar mest med Hemmingson-skivan; blandningen av urfolk och funkig 70-talshammond, eller hur snygg Merit är i sin kajal, eller bilden av Kalle Almlöf i 70-talsfrisyr och bara fötter. 

Anders och Olle har åkt efter två dagar i storstan. Vi har fikat, gått i affärer, spelat Chez Geek, sett hela första säsongen av Family guy, ätit skräpmat och Ben&Jerrys, haft det bra. Olle dömde ut Täby med orden "fan vad fult det är här", och jag är tyvärr böjd att hålla med. Anders hann före mig på en Kärlek och uppror-vinyl, som han fick för ynka 10 spänn på loppisen i Vårberg. Det får jag bjuda på, antar jag.

Det var hysteriskt på huset (stadshuset, that is) i tisdags, hoppas på en lugnare dag i morgon. Hoppas på färre spanjorer och lugnare kineser. Borde börja göra en lista över alla varianter jag hört på frågan "hur lång tid tar den guidade turen". Favoriten är "eh... how many times the tour?" (alltid med italiensk eller spansk brytning). Svaret är hur som helst alltid fortyfive minutes.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0