轻轻地我走了
Igår kväll hittade jag en dikt Xu Zhimo som påminner lite om den av Hauge som jag la upp här nyss. Ska försöka översätta den någon gång snart. Jag tror att jag förstår mer av Xu nu än när jag köpte boken för ett år sedan.
Idag har jag gjort det jag skulle ha gjort för länge sedan: gått på en lång promenad genom Roslags Näsby och Enebyberg, irrat bort mig bland villorna. Jag såg blåsippor, asymmetriska villor och en affär som heter Geggamoja (oklart vad som såldes i den). Gungade i en tom lekpark, plockade några blommor och gick hem.
Sedan kände jag att det omöjligt går att skriva krönika och studera utan socker. Pank som jag är fick jag ställa mig och göra havreflarn, vilket är det enda jag har ingredienser till hemma. Nu ska jag göra en kopp kaffe och hugga in på kakor och Cambridge Illustrated History of China. Bara 1300 år kvar. Tugga tugga.
Han ringde nyss. Lät främmande. Jag kände nästan inget.
Det var en fin lördag i Uppsala, och det blir fint att åka hem nu i helgen. Sedan Berlin nästa vecka, och jag och Nicola pratar vagt om att ses i London snart. Det är nästan två år sedan vi sågs nu. Vad hände med tiden däremellan?
Idag har jag gjort det jag skulle ha gjort för länge sedan: gått på en lång promenad genom Roslags Näsby och Enebyberg, irrat bort mig bland villorna. Jag såg blåsippor, asymmetriska villor och en affär som heter Geggamoja (oklart vad som såldes i den). Gungade i en tom lekpark, plockade några blommor och gick hem.
Sedan kände jag att det omöjligt går att skriva krönika och studera utan socker. Pank som jag är fick jag ställa mig och göra havreflarn, vilket är det enda jag har ingredienser till hemma. Nu ska jag göra en kopp kaffe och hugga in på kakor och Cambridge Illustrated History of China. Bara 1300 år kvar. Tugga tugga.
Han ringde nyss. Lät främmande. Jag kände nästan inget.
Det var en fin lördag i Uppsala, och det blir fint att åka hem nu i helgen. Sedan Berlin nästa vecka, och jag och Nicola pratar vagt om att ses i London snart. Det är nästan två år sedan vi sågs nu. Vad hände med tiden däremellan?
En till av Hauge
Kom ikkje med heile sanningi,
kom ikkje med havet for min torste,
kom ikkje med himmelen når eg bed um ljos,
men kom med ein glimt, ei dogg, eit fjom,
slik fuglane ber med seg vassdropar frå lauget
og vinden eit korn av salt.
- Olav H Hauge
kom ikkje med havet for min torste,
kom ikkje med himmelen når eg bed um ljos,
men kom med ein glimt, ei dogg, eit fjom,
slik fuglane ber med seg vassdropar frå lauget
og vinden eit korn av salt.
- Olav H Hauge
Postludium
Vad kan jag säga?
Jag hade slutat att trampa på K-brunnarna.
Jag hade slutat att önska om oss när en ögonfrans föll, eller en stjärna.
Jag drömde om allt utom dig på nätterna.
Jag kysste dig bara i nacken.
Jag blev jag, bara jag, aldrig vi.
Jag saknade dig nästan inte, bara saknade mig själv i ditt sällskap.
Jag hade slutat att trampa på K-brunnarna.
Jag hade slutat att önska om oss när en ögonfrans föll, eller en stjärna.
Jag drömde om allt utom dig på nätterna.
Jag kysste dig bara i nacken.
Jag blev jag, bara jag, aldrig vi.
Jag saknade dig nästan inte, bara saknade mig själv i ditt sällskap.
Kungsholmen, sjunde april
Så många fridfullt böjda nackar
inför Bachs och Herrans härlighet
Härlig är jorden
och kaffet
inför Bachs och Herrans härlighet
Härlig är jorden
och kaffet
och längtan
och torsdagar med västanvind
och torsdagar med västanvind
