sharlan

Jag ar tillbaka i Qingdao. Det skulle kunna vara en rent smartsam upplevelse, en stor vag av saknad, det skulle kunna eka av tomheten som rader har nar gamla ganget inte ar kvar. Men jag stanger av, lite halvt, behaller ett visst avstand, ser pa havet och tycker att det ar vackert, tanker pa allt jag gjort (och inte gjort) har, suckar lite, ler lite, aker hem igen pa torsdag. Det ar en fin stad, det var min stad, men det ar bara ett minne nu. Qingdao blir aldrig var det var, hur mycket jag an roker vattenpipa pa The Room eller gar barfota langs stranden vid Badaguan. Men visst ar det fint att vara har.