Tigerrrr
Jag hade velat vara agare till Fulin-restaurangen igar. De hade nog aldrig kunnat ana hur manga laowaier som skulle dyka upp; for det var manga, riktigt manga couchsurfare. Jag kom dit tio minuter sent, enligt den gamla regeln om att de som bor narmast alltid anlander sist, och blev darmed hanvisad till en pall, inklamd vid ett bord dar det egentligen inte alls fanns nagon plats. Vi var minst 50, kanske 60 pers i en restaurang for 35, och servitriserna sprang forvirrat omkring och forsokte forsta vad som hande. Vi fick hur som helst god mat, och ol, och jag larde kanna bland annat Michael fran Polen, Vicky fran Xian och Daniel fran Lund. Couchsurfare ar ett trevligt slakte.
Framat halv tio traskade samtliga till Drum & Bell Cafe, strategiskt placerat mellan trum- och klocktornet. Stallet blev alldeles overfullt, och jag tillbringade, liksom de flesta andra, storre delen av tiden pa takterrassen. Det var lite kallt, men en perfekt plats for fyrverkerispaning, bra sikt med enbart laga hus omkring. Och jaklar vad det smaller. Jag har forsokt beskriva det forut. Det gar egentligen inte. Det ar en oupphorlig, vansinnig, dodsforaktande orgie i smallare, smatterband och fyrverkerier. Men det ar vackert, ocksa, mitt i galenskapen. Det ar den dar nyarskanslan, som ar annu starkare har, kanslan av att nu javlar spranger vi bort allt som varit jobbigt och gatt fel, nu borjar vi om och allt, ALLT, kommer att bli battre. Och visst later det tjusigt med tigerns ar, mycket haftigare an oxens ar.
Kvallen bisarra var de fem kinesiska herrarna som gick omkring och vallade en gas (med en ring ovanfor a:et, ni vet fageln) pa planen mellan tornen. Den utstotte ljud som ganska mycket liknade tjutandet av fyrverkerier, fast utan smallen, lyckligtvis. Det kandes som nagot slags skruvat skamt, hur manga kineser kravs det for att ga ut med en gas, typ. Men fragan ar: varfor?
Idag ar det alla hjartans dag, och jag har fatt en chokladbit och tittat lite pa reprisen av gardagens nyars-show pa tv. Onskar er mys och choklad pa valentine's, och ett lyckligt tiger-ar.
Framat halv tio traskade samtliga till Drum & Bell Cafe, strategiskt placerat mellan trum- och klocktornet. Stallet blev alldeles overfullt, och jag tillbringade, liksom de flesta andra, storre delen av tiden pa takterrassen. Det var lite kallt, men en perfekt plats for fyrverkerispaning, bra sikt med enbart laga hus omkring. Och jaklar vad det smaller. Jag har forsokt beskriva det forut. Det gar egentligen inte. Det ar en oupphorlig, vansinnig, dodsforaktande orgie i smallare, smatterband och fyrverkerier. Men det ar vackert, ocksa, mitt i galenskapen. Det ar den dar nyarskanslan, som ar annu starkare har, kanslan av att nu javlar spranger vi bort allt som varit jobbigt och gatt fel, nu borjar vi om och allt, ALLT, kommer att bli battre. Och visst later det tjusigt med tigerns ar, mycket haftigare an oxens ar.
Kvallen bisarra var de fem kinesiska herrarna som gick omkring och vallade en gas (med en ring ovanfor a:et, ni vet fageln) pa planen mellan tornen. Den utstotte ljud som ganska mycket liknade tjutandet av fyrverkerier, fast utan smallen, lyckligtvis. Det kandes som nagot slags skruvat skamt, hur manga kineser kravs det for att ga ut med en gas, typ. Men fragan ar: varfor?
Idag ar det alla hjartans dag, och jag har fatt en chokladbit och tittat lite pa reprisen av gardagens nyars-show pa tv. Onskar er mys och choklad pa valentine's, och ett lyckligt tiger-ar.
Kommentarer
Trackback
