Berlin
Nu är jag i Berlin. Här har man ä och ö pa tangenbordet, men där det där a:et med en ring borde sitta finner man istället ett ü, och y och z har bytt plats. I rummet intill sitter Laura, Sören, Martin, Shane och Lauras mamma och ser pa film. Jag känner mig för ofokuserad för att se pa film, men inbillar mig att jag ska vara fokuserad nog för att kunna skriva. Det gar sadär.
Flög hit i onsdag, flygresan över ett klart och skymningsrött Sverige var sa vacker att jag glömde bort att jag är rädd för att flyga. Fem minuter efter att jag kramat mina kära Qingdao-ers kändes det som att vi inte ens skilts at. De dryga tre manaderna sedan vi sags är som bortblasta. Första kvällen tillbringades i Lauras lägenhet, vi lagade mat, pratade, och drack alldeles för mycket, därav blev det inte mycket alls gjort under torsdagen. Pa fredagen tog vi en sightseeing-rundtur. Berlin är fantastiskt. Stort, men avslappnat, ganska slitet men ganska fint, och sa historietyngt att det tar andan ur en. Judiska museet, riksdagsbyggnaden, den bombade kyrkan, vita kors invid Spree, Brandenburger Tor, Tiergarten, Ku'damm, Alexanderplatz. Imorgon när Laura och Sören har föreläsningar ska jag, Shane och Martin till mur-museet vid Checkpoint Charlie. Jag kommer antagligen att börja grata. Korsen vid Spree var nagot av det sorgligaste jag sett, med namn och dödsdatum tillhörande ett antal människor som försökte fly till väst genom att simma över floden, men misslyckades.
Staden gör mig liksom yr. Lauras mammas otroliga lägenhet vid Mehringdamm med fyra meter i tak, all billig, god mat, ett electronicadisco i ett suspekt källarvalv, blandningen av nationaliteter, sprak, ideer, en explosion av kultur och kreativitet. Samtidigt är det en fattig stad. Det är billigt, lite nerganget, enkelt. Men det är vackert, och oavbrutet intressant. Jag kommer att komma tillbaka hit.
Och igar kvall dansade vi till Michael Jackson pa en fyrtioarsfest pa ett tjusigt reklamkontor, tillsammans med en massa kulturella människor med ett antal glas champagne innanför västen. Det var märkligt, men väldigt roligt.
Flög hit i onsdag, flygresan över ett klart och skymningsrött Sverige var sa vacker att jag glömde bort att jag är rädd för att flyga. Fem minuter efter att jag kramat mina kära Qingdao-ers kändes det som att vi inte ens skilts at. De dryga tre manaderna sedan vi sags är som bortblasta. Första kvällen tillbringades i Lauras lägenhet, vi lagade mat, pratade, och drack alldeles för mycket, därav blev det inte mycket alls gjort under torsdagen. Pa fredagen tog vi en sightseeing-rundtur. Berlin är fantastiskt. Stort, men avslappnat, ganska slitet men ganska fint, och sa historietyngt att det tar andan ur en. Judiska museet, riksdagsbyggnaden, den bombade kyrkan, vita kors invid Spree, Brandenburger Tor, Tiergarten, Ku'damm, Alexanderplatz. Imorgon när Laura och Sören har föreläsningar ska jag, Shane och Martin till mur-museet vid Checkpoint Charlie. Jag kommer antagligen att börja grata. Korsen vid Spree var nagot av det sorgligaste jag sett, med namn och dödsdatum tillhörande ett antal människor som försökte fly till väst genom att simma över floden, men misslyckades.
Staden gör mig liksom yr. Lauras mammas otroliga lägenhet vid Mehringdamm med fyra meter i tak, all billig, god mat, ett electronicadisco i ett suspekt källarvalv, blandningen av nationaliteter, sprak, ideer, en explosion av kultur och kreativitet. Samtidigt är det en fattig stad. Det är billigt, lite nerganget, enkelt. Men det är vackert, och oavbrutet intressant. Jag kommer att komma tillbaka hit.
Och igar kvall dansade vi till Michael Jackson pa en fyrtioarsfest pa ett tjusigt reklamkontor, tillsammans med en massa kulturella människor med ett antal glas champagne innanför västen. Det var märkligt, men väldigt roligt.
Kommentarer
Postat av: Sanna
Det låter som att du har det bra fina!
Trackback
