sharlan

Ett tappert försök till snö ligger än så länge kvar utanför fönstret, även om regnet gör sitt bästa för att tvätta bort den. Jag tog mig upp ganska tidigt, tassar omkring i raggsockor, fryser lite. Dricker rött te och läser tidningen långsamt. Är det inte märkligt att man känner att det ligger snö på marken även när man är inomhus och inte ser att det är så? Det är något med ljuset. Något med den inbäddade känslan. Något dämpat?

Oavsett vad det är så får snön mig att vilja lyssna på Simon & Garfunkel. Det passar, av okänd anledning, väldigt bra. Jag har lyssnat på dem sedan jag var tretton, och jag tycker fortfarande att de är precis lika bra som då, kanske bättre. Och med tanke på att jag började lyssna på dem på högstadiet så kan jag alla texter utantill, så där som jag minns texter jag lusläste när jag var just tretton eller fjorton. Nu kan jag inga texter alls längre. Men Bridge over troubled water-skivan sitter:

I get the news I need on the weather report,
I can gather all the news I need on the weather report

Hey, I've got nothing to do today but smile