74

Som hon ses vara regnad och lugnad,
med en sjal över axlarna vill hon
vara steg över midsommargolv,
vill hon öppna och släppa in bergen och axen
och de händer som vuxit sig fast.

Det finns händer som håller kring midjan,
mjukt som steg över midsommarblommor
fast det blommar så långt härifrån;
om det alls orkar blomma i regnet och lugnet
och de händelser ingen vet om.

Med en sjal över axlarna ska hon
vara midsommarsteg över bergen.
Hon är blödande, svidande varm
och mot bröstet en handfull av regnslagna blommor
och det händelselösa i dem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0