sharlan

Tar stentrappan till flodens södra strand
där isen bär en tolvmiljonersstad.
Själv bär jag bara vetskapen om vad
som satt de ryska gatorna i brand.
Man är så nära himmelen ibland;
blir tunnare för varje bortsmält grad,
som frosten blottat glaset i en rad
små fönsterfotspår ditvärmda för hand.
Vart spåren leder är en hemlighet
och inte finns det rum att undra när
jag bara har mig själv och knappt ens det.
Men jag är gärna vilsegången här,
för snön jag ljuden mjuka och jag vet
att världen väntar och att isen bär.