sharlan

när man bara ser mörker utanför
kan man glömma vart tåget egentligen susar fram
och de grågröna shandongslätterna
kunde lika gärna vara en åkerlapp
mellan insjön och leksand
och jag kunde vara framme i rättvik snart
men när det ljusnar igen
över jordnötsodlingarna
är jag tillbaka och vet
vart tåget tar mig
men vet inget om vart jag är på väg

_ _ _

hon sover sådär
som bara kineser sover
lutade mot något
eller ingenting
liksom vilandes i luften

fyra timmar senare
har hon fortfarande jackan på

hennes hår är lockigt
lockigare än mitt
fast hon har gjort det så
jag bara fick det så

det är märkligt hur vi alltid
vill vara varandra

_ _ _

60 kubikmeter olja
en halvliter ljummet te
jag vet inte ens var jag är
någonstans mellan punkt Q och C
vi är inte mer än våra väskor
klockan är inte mer än igår
jag kippar efter luft
det är en kvav 42-timmarsdag

_ _ _

det finns linjer och siffror och män i uniformer
det finns människor som armeringsjärn
och de vill ha mig
och få mig
att följa dem utför
men jag vägrar att sova med kläder på
och jag släcker min egen sänglampa som
en rebellisk liten råtta
i en rem runt min hals och
en kvinna utan bröst