sharlan

Året i Kina fick politikdelen av min hjärna att somna, och sova så djupt att det just nu känns som att den aldrig kommer att vakna igen. Inte för att jag har varit superpolitisk förut, men lite koll har jag ju haft, och ganska många åsikter har jag haft, och riktigt intresserad har jag varit. Men nu: någon säger att socialdemokraterna har förstört den svenska skolan. Jag säger: Öööhhh... Någon ondgör sig över EU:s jordbrukspolitik. Jag säger: Öööhhh... Man diskuterar Mellanösternkonflikten, hur Obama sköter sig som president, huruvida kyrkan ska avsäga sig vigselrätten. Jag säger öööhhh och känner mig alldeles idiotisk tom på tankar och åsikter, det är som bortblåst och urblåst. Men så kan jag ju inte ha det. Det är skärpning och åter skärpning som gäller. Man måste tycka någonting. Eller åtminstone veta vad som tycks runt omkring en, och ha någon slags uppfattning om vad som pågår. Jag måste vakna, nu. Idag kom jag till och med på mig själv med att haja till i en halv sekund när det på TV4-nyheterna pratades om "landet Taiwan". Som att jag var på väg att tänka "nej men det är ju en del av Kina". Jag hann dock hejda tanken innan den hann ända fram, men det är illa nog att den ens var på väg. Det går fort att bli blind i censurmörkret. Jag måste utnyttja det faktum att mörkret inte råder i Sverige.

För att svamla lite mer om bra musik: Jens Lekman! Inget nytt i sig, men jag har inte lyssnat på Oh you're so silent Jens-samlingen förut. Oklart varför. Eller, för att spotify inte fanns förut. Jag vet inte vad det är med Jens Lekman som gör att man blir så kär i honom. Det är många som skriver bra låtar, men det är fullt så många vars låtar får en att bli alldeles fånig av ömhetskänslor och värme. Det blir ett åhhhJenskomhitochvarmin, fast inte på ett var min i min säng-sätt, bara ett var min-sätt. Ett Jens Lekman kom hit och var här hos mig och var så fantastiskt naivromantiskintelligent som dina texter säger mig att du är-sätt. Men Jens är nog hemma i Göteborg och återhämtar sig efter svininfluensan, så jag bara ler ett överväldigat leende och vet liksom inte vad jag ska ta mig till när jag hör så bra musik.

Inget jobb på minst en vecka. Hämta gamla skivor och träffa vackra vänner. Snart Way out west. Snart!