sharlan

Det är förvisso min 21-årsdag, men det är inte det jag tänker på. Jag tänker på att det är prick ett år sedan jag landade i Beijing. Tänker på vad jag gjorde under mitt tjugonde år. Jag åkte, och åkte, och åkte.

Beijing. Qingdao. Kaifeng. Luoyang. Shanghai. Harbin. Chengdu. Lijiang. Kunming. Seoul. Busan. Gyeong-ju. Och mer Beijing, och ännu mer. Qingdao Qingdao Qingdao: Hong Kong Garden, Laoshan, gamla stan, Taidong, campus, fjärde maj-torget, havet havet havet.

Och så hem igen. Till Mockfjärd. Till inte fullt så häftiga ställen. Vansbro, Malung, Rättvik, Borlänge, Falun. Norrköping, Linköping, Göteborg. Härnäst Uppsala. I oktober Berlin. Jag vill åka, och åka, och åka.

Hur som helst var det ett fantastiskt år. Vill bara säga det. Ett alldeles fantastiskt år. Ni som gjort det fantastiskt vet själva vilka ni är. Just idag är jag sentimental och saknar Satin jättemycket och vill gå och äta god mat i Hong Kong Garden med henne. Beundra hennes figur och ansikte och skratta åt hennes knäppa idéer. Så som jag gjort en massa gånger under mitt tjugonde år. Vad jag ska göra under mitt tjugoförsta år är, som jag gärna säger, mycket oklart.