Korea
Det ar nu jag borde skriva nagot inspirerat om Korea. Men det ar sa svart att forsoka sammanfatta en veckas upplevelser i ett nytt land. Det finns for mycket att saga. Det dyker bara upp enstaka ord och osammanhangande tankar. Men anda:
Kom till Seoul fredag eftermiddag. Checkade in pa Banana Backpackers, ett schysst hostel dar nagon gatt bananas (hoho!) med malarfargen, tog en promenad i omradet Insa-dong som var tokmysigt med laga hus, branta backar och tranga gator. At vralstark kimchee-soppa. Sov sott.
Helgen i Seoul bjod pa korsbarsblom, konstmuseum, percussionforestallning (en vacker dag ska jag lara mig spela grymma ostasiatiska megatrummor), vackra palats, take away-kaffe, nattmarknad, tv-torn (och jag var inte ens livradd i kabinbanan pa vag upp pa Namsan-berget), sprakforvirring, tunnelbanefarder och gud vet hur manga kilometer promenad. Jag hade trott att stan skulle vara Tokyo-spejsad, men den visade sig egentligen till stor del likna Beijing, med blandningen av vanliga fula hoghus, ovanliga flashiga hoghus och enstaka omraden av gammal bebyggelse.
Mandagen var idel sporegn och en tagresa till Busan. Vi sov en natt pa ett ganska markligt guesthouse och drog ivag till Gyeong-ju en timme darifran dagen efter. Besokte ett vackert tempel utanfor stan, vandrade upp pa berget till en makalost vacker Buddhastaty i en grotta. Inte for att jag inte sett en massa tempel och Buddhor vid det har laget, men det var nagot sarskilt med de i Gyeong-ju. Nagot fridfullt. Staden var i sig liten, platt, foga vacker men ganska charmig.
Atervande till Busan pa onsdag eftermiddag, gick pa upptacktsfard i staden, blev foralskade i den. Kanslan forstarktes efter torsdagens lilla bergsvandring med makalos utsikt over Busan och havet i fjarran. Den dag Satin flyttar tillbaka dit kanske jag flyttar med, eller atminstone halsar pa och slaggar pa hennes soffa i nagra veckor. Pa torsdag kvall traffade vi Angie (koreanska som pluggade i Qingdao forra terminen), pratade kinesiska med henne, at underbart god ra fisk till middag, promenerade pa stranden, tog en ol, hade det trevligt.
Pa fredagen regnade det igen. Vi atervande till Seoul, sag en halvtacky breakdance-forestallning, kopte pojkbandssouvenirer at Pim, hittade en soopersnigg t-shirt, sov sista natten i ett svinkallt dubbelrum pa Banana Backpackers. Flog tillbaka till Qingdao pa lordag. Insag hur rent och fint Korea var nar jag sag hur fult och javligt Kina ar. Sunkig flygplatsbuss, mer an ostadiga vagar, gapiga manniskor, fula hus langs vagen, trafikstockning och det eviga tutandet. Men jag alskar det, och jag skulle inte byta Kina mot Korea for allt i varlden, trots att Korea var schysst pa manga vis.
Det var arligt talat skont att komma bort fran kinesiskan i en vecka, och intressant att inse hur den maste se ut for alla er dar hemma sen jag sjalv gatt runt och stirrat pa obegripliga krumelurer i en vecka. Koreanska later for ovrigt som nagot som spelats in och sedan spelas baklanges... Koreanerna ar som de ar i Qingdao: killarna har kepor och feminina vaskor, tjejerna har vralmycket smink och vralhoga klackar (och det finns "varning fastna inte med stilettklackarna"-skyltar vid var och varannan rulltrappa). De ar artigare och tystare an kineserna, och det ar inte trangsel overallt (inte ens pa tunnelbanan, vilket var forvirrande). Barbecuen smakade som i Qingdao, men bibimbap var godare darborta, och kimcheen starkare. Riktigt kaffe fanns att tillga overallt (yay!), och god glass.
Att resa med Nicola var alldeles perfekt. Hon ar varldens skonaste manniska.
Jag skriver mer senare, kanske. Eller kanske inte. Men jag lagger upp mer bilder, garanterat.
