sharlan

ön låg inbäddad i dimma på morgonen
den sov så som jag ville sova
jag såg den dyka upp, försvinna, dyka upp
flera gånger den förmiddagen, outplånlig
jag såg ett alltför litet fyrtorn
nudda horisonten, och han som ett barn
för stort för sin skolbänk
och för litet för att vägra
jag såg molnen som en bergskedja på andra sidan havet
och han log som ett barn utan tänder