sharlan

Jag har ont i magen. Det borjade lite i lordags, kandes ganska risigt igar. Igar var jag dessutom elak mot magen och drack massor av kaffe och at (men ack sa ljuvligt god) jattestark hotpot med Yizhe och hennes kompisar. Idag kanns det som att allt jag ater griper tag i tarmarna och vrider om. Kanner mig sjuk, fast pa ett valdigt vagt vis. Draller omkring insvept i en sjal, och med fotterna i ett par raggsockor (som Satin utan forvarning kom forbi och gav mig igar, jattegulligt). Orkar inte riktigt gora nagonting. Fast jag har pluggat lite idag. Men mest har jag last Wuthering heights. Ashi, nar ska vi skriva en overdadig roman a la systrarna Bronte? Efter Harlequin-snuskromanen, nar jag tanker efter.

Veckans band ar Tunng, och veckans lat ar deras Tale from black. Hur bra som helst. "If quiet is the new loud, Tunng are Led Zeppelin" stod det i ett nummer av Mojo for nagra ar sedan. Mojo ar en hejdlost nordig tidning, men quiet ar onekligen the new loud.

Lyssnar pa halvtaskig kinesiska bredvid mig. En manniska som jag trodde var sympatisk, men som allt mer framstar som osympatisk. Synd att det ska vara sa. Men det finns manga schyssta manniskor har ocksa. Anda kanner jag allt mer att jag maste bort fran campus. Har betalat hyra for drygt en manad till, efter det ska jag flytta. Maste flytta fokus. Nu lever jag pa skolan och aker ivag for att gora nagot annat. Jag vill leva i nagot annat, och aka ivag for att ga i skolan. Det kommer att kannas battre, och mer pa riktigt.

Jag fruktar att veckans tre prov kommer att ga kappratt at helvete. Men men.

Lennon Bar ar det nya stallet. Banne mig.