15 oktober
Godeftermiddag varlden, det ar annu en idiotisk dag.
En san dar dag da jag borde gora saker. Da jag borde rycka upp mig och forsoka ta in varlden runt omkring. Jag skulle bara till internetcafeet for att skriva ett grattismail till Mickis och kolla mitt bankkonto. Nu har jag suttit har i sakert tva timmar, for tillfallet kollar jag pa gamla Nile City-grejer. Och det ar ju javligt smart av mig. Men jag orkar verkligen inte gora nanting alls. Det finns liksom inte, inte idag.
Jag borde aka till stan och kopa en fodelsedagspresent till Zhang Xin, jag ska pa hennes fodelsedagsmiddag imorgon kvall. Jag borde ta reda pa vart middagen faktiskt ska aga rum, nar jag tanker efter. Men jag gor allt det dar imorgon. Jag orkar inte idag. Jag har sovit for lite, pluggat for lite, gjort for lite. Och sa har jag ont i ryggen. Jag hatar min sang. Min planer pa att flytta ut fran campus kanske blir verklighet fortare an planerat om sangen ska fortsatta plaga mig sa har. Min rygg grater. Tack gud for blindmassage-stallet.
Ar som bekant standigt omgiven av koreaner. Korea framstar alltmer som ett helt vansinnigt land. Koreanska tjejer ar helt hejdlosa, i sin sminkfanatism och sina hogklackade skor. En av vara larare sa att koreaner tycker att det ar oartigt att inte sminka mig, och det skulle inte forvana mig om det stammer. Det ar liksom inte fraga om huruvida man vill sminka sig eller ej, man ska gora det. Punkt. Tjejen som sitter framfor mig i skolan har en spegel uppfalld pa bordet, istallet for ett lexikon (som alla andra). Hon har en bild pa sig sjalv som bakgrund pa mobilen. Hon ar kanske det mest extrema exemplet, men alla koreanska tjejer ar stylade till tanderna, valdsamt sminkade och bara sa javla plastiga. Trevliga och glada, men plastiga. De koreanska killarna roker, allihop, och manga har nordglasogon med fonsterglas i. En koreansk medelalders man i var klass har det kinesiska uttalet gud glomde, och idag fick jag en kansla av att han tyckte att jag var en oartig fan for att jag tilltalade honom som vem som helst. Mina koreanska klasskompisar bugar latt nar de moter honom, och tydligen har man tva helt skilda satt att prata med aldre och jamnariga. Horde att Korea har oerhort hog sjalvmordsstatistik, och bara de senaste tre veckorna har fyra koreanska kandisar tagit livet av sig. Fruktansvart markligt land.
Just nu langtar jag hem litegrann.
Nu ska jag slapa mig harifran innan jag vaxer fast i stolen. Ska springa nagra varv pa idrottsplan, duscha, ata, plugga. Banne mig. I helgen ska jag gora saker. Da kommer jag garanterat att vara pigg. Meh.
En san dar dag da jag borde gora saker. Da jag borde rycka upp mig och forsoka ta in varlden runt omkring. Jag skulle bara till internetcafeet for att skriva ett grattismail till Mickis och kolla mitt bankkonto. Nu har jag suttit har i sakert tva timmar, for tillfallet kollar jag pa gamla Nile City-grejer. Och det ar ju javligt smart av mig. Men jag orkar verkligen inte gora nanting alls. Det finns liksom inte, inte idag.
Jag borde aka till stan och kopa en fodelsedagspresent till Zhang Xin, jag ska pa hennes fodelsedagsmiddag imorgon kvall. Jag borde ta reda pa vart middagen faktiskt ska aga rum, nar jag tanker efter. Men jag gor allt det dar imorgon. Jag orkar inte idag. Jag har sovit for lite, pluggat for lite, gjort for lite. Och sa har jag ont i ryggen. Jag hatar min sang. Min planer pa att flytta ut fran campus kanske blir verklighet fortare an planerat om sangen ska fortsatta plaga mig sa har. Min rygg grater. Tack gud for blindmassage-stallet.
Ar som bekant standigt omgiven av koreaner. Korea framstar alltmer som ett helt vansinnigt land. Koreanska tjejer ar helt hejdlosa, i sin sminkfanatism och sina hogklackade skor. En av vara larare sa att koreaner tycker att det ar oartigt att inte sminka mig, och det skulle inte forvana mig om det stammer. Det ar liksom inte fraga om huruvida man vill sminka sig eller ej, man ska gora det. Punkt. Tjejen som sitter framfor mig i skolan har en spegel uppfalld pa bordet, istallet for ett lexikon (som alla andra). Hon har en bild pa sig sjalv som bakgrund pa mobilen. Hon ar kanske det mest extrema exemplet, men alla koreanska tjejer ar stylade till tanderna, valdsamt sminkade och bara sa javla plastiga. Trevliga och glada, men plastiga. De koreanska killarna roker, allihop, och manga har nordglasogon med fonsterglas i. En koreansk medelalders man i var klass har det kinesiska uttalet gud glomde, och idag fick jag en kansla av att han tyckte att jag var en oartig fan for att jag tilltalade honom som vem som helst. Mina koreanska klasskompisar bugar latt nar de moter honom, och tydligen har man tva helt skilda satt att prata med aldre och jamnariga. Horde att Korea har oerhort hog sjalvmordsstatistik, och bara de senaste tre veckorna har fyra koreanska kandisar tagit livet av sig. Fruktansvart markligt land.
Just nu langtar jag hem litegrann.
Nu ska jag slapa mig harifran innan jag vaxer fast i stolen. Ska springa nagra varv pa idrottsplan, duscha, ata, plugga. Banne mig. I helgen ska jag gora saker. Da kommer jag garanterat att vara pigg. Meh.
Kommentarer
Trackback
