Inflyttningsfest
Vinden. Den sjuhelvetes galna vinden. I forrgar var det sju grader kallt, lat larare Hu oss veta, varpa mina koreanska klasskompisar sa "oooww" pa sitt vansinnigt roliga nasala vis. Jag fick i vanlig ordning kanna mig som en viking nar jag konstaterade att sju minusgrader inte ar nagot att tala om. Men sa var det det dar med vinden. Nar hela jamrans Stilla havet vander sig mot en ar det kallt. Det ar riktigt, riktigt kallt. Det gar igenom allting, det isar in i benen, och man kommer inte undan. Minus 28 grader och vindstilla ar rena midsommarn jamfort med minus 7 och Qingdao-vind. Viking Hallpers drar pa sig tumvantarna och forsoker harda ut.
Kick ass inflyttningsfest, m-hm! 2 svenskar, 5 tyskar, 4 italienare, 2,5 britter (och en halv fransyska), 1 ukrainare, 1 kines samt 1 amerikan utgjorde partyfolket. Vicky var ambitios och lagade en massa mat och fixade och donade, jag gjorde snallt vad hon sa at mig att gora. Patrick kom med famnen full av ol, jag drack Smirnoff och Laoshan cola, Olle gav oss en liten julgran (sa nu har vi tva), Shane diggade Johnossi, Bernardino och Alex plinkade pa min stackars gitarr, Martin lyckades hamna pa tamejfan varenda foto, Alice blev nedspilld med vatten, Laura tog med sig en rar kinesisk kompis som verkade forundrad over vasterlandsk festkultur, Vicky rokte i fonstret, Minhty och Nicola var stadade, italienskorna bjod pa ofrivillig underhallning med sin fantastiska italienska brytning, Soren dansade mest av alla, inte en enda granne horde av sig och klagade, inte ens nar Alex, Shane, Patrick och Martin bildade kramring och sjong Yesterday sa att vaggarna skakade. Allt som allt kandes det lite som att vara tillbaka pa Golfvagen. Det kandes med andra ord bra.
Idag ar jag bakfull men nojd. Lyssnade pa Tom Waits Bawlers nar vi stadade i eftermiddags. Mysmusik, with a twist.
Mandag till torsdag har jag stamt traff med kinesiska och koreanska vanner. Har ska det pratas kinesiska, djeflar anamma. Det kanns alldeles sjukt att det bara ar fyra veckor kvar av terminen. Vart tog tiden vagen, nu igen?
Ser fram emot nasta helg, och inte. Det blir underbart, och inte.
Veckans lat ar utan tvekan Den andre er meg med Kaizers Orchestra.
Kick ass inflyttningsfest, m-hm! 2 svenskar, 5 tyskar, 4 italienare, 2,5 britter (och en halv fransyska), 1 ukrainare, 1 kines samt 1 amerikan utgjorde partyfolket. Vicky var ambitios och lagade en massa mat och fixade och donade, jag gjorde snallt vad hon sa at mig att gora. Patrick kom med famnen full av ol, jag drack Smirnoff och Laoshan cola, Olle gav oss en liten julgran (sa nu har vi tva), Shane diggade Johnossi, Bernardino och Alex plinkade pa min stackars gitarr, Martin lyckades hamna pa tamejfan varenda foto, Alice blev nedspilld med vatten, Laura tog med sig en rar kinesisk kompis som verkade forundrad over vasterlandsk festkultur, Vicky rokte i fonstret, Minhty och Nicola var stadade, italienskorna bjod pa ofrivillig underhallning med sin fantastiska italienska brytning, Soren dansade mest av alla, inte en enda granne horde av sig och klagade, inte ens nar Alex, Shane, Patrick och Martin bildade kramring och sjong Yesterday sa att vaggarna skakade. Allt som allt kandes det lite som att vara tillbaka pa Golfvagen. Det kandes med andra ord bra.
Idag ar jag bakfull men nojd. Lyssnade pa Tom Waits Bawlers nar vi stadade i eftermiddags. Mysmusik, with a twist.
Mandag till torsdag har jag stamt traff med kinesiska och koreanska vanner. Har ska det pratas kinesiska, djeflar anamma. Det kanns alldeles sjukt att det bara ar fyra veckor kvar av terminen. Vart tog tiden vagen, nu igen?
Ser fram emot nasta helg, och inte. Det blir underbart, och inte.
Veckans lat ar utan tvekan Den andre er meg med Kaizers Orchestra.
Kommentarer
Trackback
