Jul
Den 23:e var en skitdag, jag har aldrig langtat hem sa mycket i hela mitt liv. Snart har jag varit borta hemifran langre an nagonsin forut. Forra gangen da det borjade narma sig fyra manader var man liksom redan hemma i tankarna, for att man snart skulle vara hemma rent fysiskt ocksa. Nu narmar det sig fyra manader, och det ar drygt ett halvar kvar. Den 23:e kandes det som en mycket dum ide.
Sen kom den 24:e, jag vaknade pa soffan, at knackebrod till frukost, gick och handlade pa Mykal, lagade lite mat till mig sjalv, pysslade runt i lagenheten. Slog in Secret Santa-presenten till Laura, packade ned godis och kakor i vaskan, drog ivag till elevhemmet och plockade upp Nicola. Vi traskade tillsammans till Shane, Martin och Patricks lagenhet (Lukas raknas inte langre). Dar stod Ela och Julia och lagade mat, medan Martin kom slapande pa en stor fet gran som de uppenbarligen stulit nanstans. Granen kladdes, med diverse smakrafs och hemska blinkande lampor i glada farger. Mer och mer folk droppade in, som mest var det kanske 15 pers dar; alla rara och jultrevliga, sa nar som pa en engelsman jag inte riktigt kanner som var full som ett as (eller mojligen stenad). Han tappade olflaskor pa golvet. Men sa nar som pa detta var det en riktigt bra julaftonskvall. Lite mat, lite ol, lite musik (tyvarr Martins musik; han maste vara den enda som fortfarande lyssnar pa No scrubs med Destiny's Child). Soren hade renhorn, jag och Nicola var varldens fulaste tomtenissar, larare Che var sot i sin tomteluva. Allt som allt valdigt olikt alla andra jular jag upplevt, men sa trevligt som det kunnat bli.
Juldagen inleddes med att jag rakade lura Nicola att ta fel buss, men jag kom pa det innan hon hann aka alldeles vilse. Tillsammans vilsade vi oss fram till Selene's Chocolate Bar, dar vi tyvarr mottes av ett team fran Qingdao-TV som filmade oss och stallde dumma fragor av typen: "Why do you like chocolate?" Jag vet inte ens varfor jag bekymrade mig om att svara, i synnerhet som reporterns engelska uppenbarligen bara rackte for att stalla fragor, inte for att forsta svaren. Hur som helst, vi plockade pa oss lojligt dyra chokladpraliner (lojligt dyra aven med vasterlandska matt matt) och gjorde killen bakom disken stalld genom att saga att vi inte alls ville ha dem inslagna, vi ville ju ata upp dem sjalva pa en gang! Vi toppade pralinerna med varm choklad, slog oss ner i de fanigt underhallande agg-stolarna och sockerchockade i kanske tva timmar. Det var dyrt, men latt vart pengarna. Choklad importerad fran Belgien, I tell you.
Sen en tur forbi Jialefu och tyska bageriet (dar de har riktigt brod, som kanns som mer an bara luft nar man lyfter det, och som inte smakar tartbotten), sa hem och laga mat och ata och mysa och ha det trevligt. Dricka kaffe, ata wienerbrod, prata, lyssna pa Tom Waits tills mitt i natten. Nicola ar varsta skona manniskan, och vi hade varsta trevliga juldagen.
Idag var det segt att vara i skolan. Vacktes mitt i natten av brakande katter som skrek utanfor fonstret i sakert en timme (kandes det som, kanske bara tjugo minuter egentligen). Jag slutade nastan tycka om katter, men bara nastan.
Hemlangtan har lagt sig lite, nu nar julen nastan passerat. I helgen ska jag leka med Yizhe. Lov om natt tva veckor.
Sen kom den 24:e, jag vaknade pa soffan, at knackebrod till frukost, gick och handlade pa Mykal, lagade lite mat till mig sjalv, pysslade runt i lagenheten. Slog in Secret Santa-presenten till Laura, packade ned godis och kakor i vaskan, drog ivag till elevhemmet och plockade upp Nicola. Vi traskade tillsammans till Shane, Martin och Patricks lagenhet (Lukas raknas inte langre). Dar stod Ela och Julia och lagade mat, medan Martin kom slapande pa en stor fet gran som de uppenbarligen stulit nanstans. Granen kladdes, med diverse smakrafs och hemska blinkande lampor i glada farger. Mer och mer folk droppade in, som mest var det kanske 15 pers dar; alla rara och jultrevliga, sa nar som pa en engelsman jag inte riktigt kanner som var full som ett as (eller mojligen stenad). Han tappade olflaskor pa golvet. Men sa nar som pa detta var det en riktigt bra julaftonskvall. Lite mat, lite ol, lite musik (tyvarr Martins musik; han maste vara den enda som fortfarande lyssnar pa No scrubs med Destiny's Child). Soren hade renhorn, jag och Nicola var varldens fulaste tomtenissar, larare Che var sot i sin tomteluva. Allt som allt valdigt olikt alla andra jular jag upplevt, men sa trevligt som det kunnat bli.
Juldagen inleddes med att jag rakade lura Nicola att ta fel buss, men jag kom pa det innan hon hann aka alldeles vilse. Tillsammans vilsade vi oss fram till Selene's Chocolate Bar, dar vi tyvarr mottes av ett team fran Qingdao-TV som filmade oss och stallde dumma fragor av typen: "Why do you like chocolate?" Jag vet inte ens varfor jag bekymrade mig om att svara, i synnerhet som reporterns engelska uppenbarligen bara rackte for att stalla fragor, inte for att forsta svaren. Hur som helst, vi plockade pa oss lojligt dyra chokladpraliner (lojligt dyra aven med vasterlandska matt matt) och gjorde killen bakom disken stalld genom att saga att vi inte alls ville ha dem inslagna, vi ville ju ata upp dem sjalva pa en gang! Vi toppade pralinerna med varm choklad, slog oss ner i de fanigt underhallande agg-stolarna och sockerchockade i kanske tva timmar. Det var dyrt, men latt vart pengarna. Choklad importerad fran Belgien, I tell you.
Sen en tur forbi Jialefu och tyska bageriet (dar de har riktigt brod, som kanns som mer an bara luft nar man lyfter det, och som inte smakar tartbotten), sa hem och laga mat och ata och mysa och ha det trevligt. Dricka kaffe, ata wienerbrod, prata, lyssna pa Tom Waits tills mitt i natten. Nicola ar varsta skona manniskan, och vi hade varsta trevliga juldagen.
Idag var det segt att vara i skolan. Vacktes mitt i natten av brakande katter som skrek utanfor fonstret i sakert en timme (kandes det som, kanske bara tjugo minuter egentligen). Jag slutade nastan tycka om katter, men bara nastan.
Hemlangtan har lagt sig lite, nu nar julen nastan passerat. I helgen ska jag leka med Yizhe. Lov om natt tva veckor.
Kommentarer
Trackback
