sharlan

Jag oroade mig innan jag åkte hit för att allt skulle ha förändrats sedan sist. Oron var till viss del obefogad, de flesta ställen går att känna igen, och igår såg jag att även huset jag bodde i förut står kvar, även om jag ännu inte tagit reda på huruvida Lili och Zhenqiang bor kvar. Nya KFC- och McDonaldsrestaurangen har poppat upp överallt (inklusive alldeles vid Beixinqiao), tre nya tunnelbanelinjer har tillkommit. Den enda förändringen som gjort mig ledsen är att folkmusikhaket verkar ha tvärdött. Det finns kvar, men deras hemsida har inte uppdaterats sen förra året, och det går rykten om att husen där i området ska rivas. Elände!

Å andra sidan blev jag mycket glad när jag gick tvärs över det lilla torget och in på Excuse Coffee, där tjejen hälsade mig med ett "Det var länge sen du var här!" (ja herregud, 2,5 år sen), och frågade om allt var bra med Stefan. Hon och hennes man har fått en liten toksöt dotter sen sist, ett år och åtta månader gammal. Ungen gick runt bland caféborden och gnällde, lite kvällstrött, och hennes pappa tog med henne ut på gatan för att dansa, vilket verkade muntra upp.

Själv har jag också muntrats upp lite, av trevliga människor, god mat och jazzspelning. Ikväll ska jag dessutom få återse den fantastiske mongolen Gangzi, som uppenbarligen just släppt en ny EP och spelar på ett café i Nanluoguxiang. Det är fint att vara i Beijing.